Vad är Liberala Katolska Kyrkan
Mystikerns väg
Att man i Sverige kan finna en kristen kyrka, som hämtar sin inspiration från den levande kosmiska Kristus och den Gudomliga Visdomen är sannolikt något som inte så många känner till. En kyrka, som i sin lära ligger så nära den ursprungliga lära, som Kristus själv undervisade. En lära där lagen om orsak och verkan, pre-existens och människans inre energisystem har en framträdande plats. Liberala Katolska Kyrkans lära och gudsbild stämmer väl överens med den ”moderna” bilden man genom en intensiv forskning kring bl.a. Dödahavsrullarnas texter har fått av Jesu liv.
Liberala Katolska Kyrkan i Göteborg är en integrerad del av den världsomspännande och ursprungliga "The Liberal Catholic Church". Kyrkan är en självständig kristen kyrka, verksam i fler än 50 länder på fem kontinenter.
Denna hemsida representerar den ursprungliga moderkyrkan som biskoparna J.I. Wedgwood och C.W. Leadbeater grundlade 13 februari 1916. Kyrkan har verkat oförändrat sedan dess och kyrkans nuvarande presiderande biskop är William Downey.
Liberala Katolska Kyrkan i Göteborg etablerade sig i Sverige 1925.
Här finner du en länk till kyrkans internationella och officiella hemsida.
Introduktion
Liberala Katolska Kyrkans uppgift är att främja Kristi verk i världen; den är en fristående och självstyrande sammanslutning, på intet sätt beroende av vare sig Rom eller någon annan myndighet eller auktoritet utanför sin egen organisation. Den är varken romersk-katolsk eller protestantisk, men katolsk. Den kallar sig liberal-katolsk då dess åskådning är både liberal och katolsk. Kyrkans internationella namn är The Liberal Catholic Church. Katolsk betyder främst allomfattande men kan med fördel översättas till universell. Ordet har även kommit att syfta på den historiska kyrkans betraktelsesätt och bruk till skillnad från senare framträdande kyrkosamfund. Liberala Katolska Kyrkan strävar att förena den katolska gudstjänstformen - dess mäktiga ritual, dess djupa mysticism och dess vittnesbörd om de sakramentala nådegåvornas verklighet - med det vidaste mått av tankefrihet och hänsyn till individens samvete.
Liberala Katolska Kyrkan uppstod som resultat av en fullständig omorganisation 1915-1916 av den gammalkatolska kyrkan i Storbritannien på en mer liberal grundval. Kyrkan härledde sina prästerliga vigningar från Utrechts gammalkatolska ärkebiskopliga stift i Holland. Liberala Katolska Kyrkan har omsorgsfullt bevarat den apostoliska successionen. Den historiska gammal-katolicismens religiösa och läromässiga åskådning är dock inte densamma som Liberala Katolska Kyrkan intar. Då Liberala Katolska Kyrkan betecknar sig som katolsk, gör den detta för att ange den källa varur dess prästerskap erhållit sina vigningar samt dess organiska enhet med den historiska kyrkan.
Utdrag från Liberala Katolska Kyrkans "Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.
I ljuset av Den Gudomliga Visdomen
Det var den ständigt levande Kristus själv, som i början av 1900-talet gav impulsen till skapandet av en ny kristen kyrka. Den skulle vara helt befriad från de mänskliga irrläror och de dogmer, som genom århundraden hade fyllt så många kristna med en fruktan för Gud, för döden och ett evigt helvete. Den nya kyrkan skulle byggas på ett andligt fundament med två huvudmål:
• Att bevara och vidareföra den Sakramentala Kraften från gamla tider in till vår tid.
• och att skapa en kyrka vars ritualer och lära kan tolkas i ljuset av Den Gudomliga Visdomen.
Uppgiften att återuppbygga och återuppliva en kyrka där den uråldriga visdoms-traditionen åter fick lov att blomstra och där den gamla bilden av Guds vrede och förbannelse ersattes av den ljusa och kärleksfulla gudsbilden som Kristus själv talade om, den uppgiften lades i händerna på de framstående brittiska biskoparna C.W. Leadbeater och biskop J.I. Wedgwood, båda tidigare präster i den Anglikanska Kyrkan. Kyrkans namn blev ”Ecclesia Libera Catholica”, The Liberal Catholic Church. Yttre omständigheter gjorde att de inspirerades till att reorganisera kyrkan vilket gav ett helt nytt sätt att förstå gudstjänstlivet, en fri kyrka med absolut trosfrihet, en universell kyrka där Kristi kärleksbudskap och Guds plan med människans evolution har en framträdande plats.
Sakramental forskning
Det var i en intensiv atmosfär och med pionjäranda som de två biskoparna C.W. Leadbeater och J.I. Wedgwood påbörjade sin forskning av de sju sakramenten, gudstjänsternas uppbyggnad och funktion och kyrkliga handlingar som t.ex. vigsel och dop. Frågor om vad som sker i den inre människan under vigselhandlingen eller dopet väcktes och bearbetades. Man arbetade tillsammans med en stor grupp människor, bl.a. Dr. Annie Besant, efter ett vetenskapligt koncept man inte tidigare hade sett. Arbetet som pågick under flera år framlades bl.a. i boken The Science of the Sacraments (1st. edition 1920 fram till 6th edition 1973. En förkortad utgåva The Sacraments utkom 1993).
Andra böcker skrivna efter samma vetenskapliga koncept är bl.a. Kristen Gnosis, (Christian Gnosis), Den kristna trosbekännelsen, The Inner Side of Christian Festivals.
Goeffrey Hodson, 1886-1983, präst i Liberala Katolska Kyrkan i Nya Zeeland, och en av sin tids största klarseende, ger sina fördjupade tolkningar i böcker som The Hidden Wisdom in the Holy Bible, The Christlife from Nativity to Ascention och The Kingdom of the Gods (handlar om änglavärlden). Han är också författare till boken The Miracle of Birth, en clairvoyant studie av uppbyggnaden av det mänskliga fostret under de första 9 månaderna.
En kristen kyrka där andlighet har en central plats
Liberala Katolska Kyrkan är således en kristen kyrka baserad på andlig visdom,
inre förståelse och den gudomliga visdomstraditionen.
Kyrkan hävdar att:
• Människan är gudomlig.”Vet ni inte, att ni är ett Guds tempel,
och att Guds Ande bor i er” (1 Kor. 3:16).
• Människan kommer genom flera efterföljande liv här på jorden
att gradvis nå fullkomlighet.
• Människan står till ansvar för sina handlingar, känslor, tankar och idéer, alltså lagen om orsak och verkan, ”Ty, vad en människa sår, det skall hon också skörda” (Gal. 6:7).
• Döden är inte slutet på livet, men en födelse in till ett långt rikare liv, där vi först genomgår en rening, innan vi träder in i himmelsvärlden för att assimilera och omvandla all vår strävan, till egenskaper, som vi sedan föds med i en senare tillvaro.
Människan är ett led i en lång kedja av liv, som sträcker sig från det lägsta till det högsta. Liksom hon hjälper dem som står under henne, blir hon också hjälpt av dem som står över henne på livets stege, och mottager därmed en fri nådegåva. Det finns ett samfund av helgon, rättfärdiggjorda, fullkomliggjorda människor, även kallade de heliga, som hjälper mänskligheten. Det finns en ordnad skara av tjänande änglar.
En teologi som bygger på den gudomliga visdomen
Människan, som till sitt väsen är gudomlig, kan slutligen lära känna den gudom vars liv hon delar och genom att gradvis under successiva liv utveckla de gudomliga förmågor som är förborgade i henne, kan hon tillväxa i kunskap om universum, som i sig självt är uttrycket för det gudomliga livet. Denna väg att närma sig den gudomliga sanningen har sedan Ammonius Sakkas’ tid i 3:e år-hundradet e.Kr. kallats teosofi och är densamma som de hinduiska Upanishadernas urgamla Brahmavidya eller buddhisternas dhyana (kinesiska Ch’an, japanska Zen). Den har sitt fulla stöd i den Heliga Skrift. Termen ”teosofi” har ständigt framträtt i den religiösa tankevärlden såväl i Öst som Väst och den innebär inte endast mysticismen, utan också den eklektiska (sammanställande, utväljande) filosofin, som står att finna inom all religion.
Vid utformning av denna samling trossatser och etiska principer intager Liberala Katolska Kyrkan i vissa avseenden en särställning bland de kristna kyrkosamfunden. Den kristna kyrkan har i alla tider innehållit skiftande tankeskolor. De medeltida skolastikerna, som systematiserade teologin i den västerländska kyrkan, följde Aristoteles metod, men de tidigare bland kyrkofäderna med filosofisk inriktning var platonister, och utan att underskatta det skolastiska systemets klarhet och precision har Liberala Katolska Kyrkan mycket gemensamt med den kristna traditionens platonska och neo-platonska skola.
Kyrkan framhåller, att en teologi kan rättfärdiga sig och ha varaktigt värde endast i den mån som den kan motstå ständig omprövning i ljuset av den framåtskridande mänskliga kunskapen och individuellt andligt uppvaknande; en sådan teologi är av teosofins natur. Teosofi (grekiska för ”gudomlig visdom”) skiljer sig från teologi därigenom, att den framhäver betydelsen av varje individs strävan mot andlig förståelse grundad på personlig erfarenhet (gnosis eller sophia) i motsats till dogmatiska påbud beträffande speciella skrifttolkningar, som kan vara begränsade genom människans världsliga kunskap under en viss historisk period.
Medan vissa högre läror alltid tillhör uppenbarelsens område, eftersom de ligger bortom vår fattningsförmåga och insikt, finns det andra närmare liggande läror, som kan undersökas och verifieras, och även vidareutvecklas, av de människor som uppnått större andlig mognad.
Utdrag från Liberala Katolska Kyrkans "Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.
De sju Sakramenten
För att hjälpa oss till att bära livets svårigheter och motgångar har Kristus i sin kärlek och visdom skänkt oss Sakramenten. Ovannämnda forskning har visat, att de är ovärderliga nådegåvor som Han har givits oss. De är av ovärderlig betydelse för andligt sökande människor, då de verkar starkt upplyftande för utvecklingen av människans inre konstitution.
• Vid Dopets Sakrament genomgår vi en rening, vilken speciellt för barn är ytterst verkningsfull. En skyddsängel knyts till dopkandidaten, och de översta "kraft-center" smörjes i enlighet med en 2000-årig tradition med helig olja, varigenom kandidatens goda egenskaperna stimuleras.
Genom Dopet blir man sakramental medlem i kyrkan.
• Vid Konfirmationens Sakrament blir vi mottagna som "riddare i Kristi tjänst". Den Helige Andes kraft utgutes över oss, och det skapas en tätare förbindelse mellan personligheten och den högre själen.
• Nattvardens Sakrament: Kristus har instiftat en ritual som gör det möjligt att skapa en direkt kanal till Honom. Genom de två kraftfulla uttrycken ”Detta är min Lekamen”, och ”Detta är mitt Blod” (mitt Livs Essens"), strömmar Kristuskraften ned genom altarbrödet och altarvinet, som på ett mystiskt sätt förvandlas till att bli bärare av Hans andliga Lekamen och Blod, dvs Hans andliga väsens innersta essens. Det arameiska ordet dama, som i Matt. 26:27-29 har översatts till”blod”, har också betydelsen frekvens, vibration, juice, vin och essens.
De övriga Sakramenten är:
• Absolutionen
• Det Heliga Äktenskapet
• De Heliga Ordinationerna
• Den Heliga Smörjelsen
Ett av Kristi mål med den Liberala Katolska Kyrkan är att förvalta och utdela Sakramenten fullt ut och in i den nya tidsåldern, där broderskap, tjänande och samarbete blir ett av nyckelorden.
Kyrkans mål är att sända ut ljus till världen, att vara en motvikt till de mörka krafter, som försöker att hålla tillbaka utvecklingen. När du därför deltar i ceremonierna, användes dina ädla och hängivna tankar och känslor till att bygga upp en mäktig kraft, vilken som en stor välsignelse sprides ut till omvärlden.
Du är då en sann medarbetare i Kristi tjänst.
Gudomens feminina aspekt
Liberala Katolska Kyrkan erkänner inom Guds Faderskap en gudomens modersaspekt som frambringar och när allt skapat liv. Denna aspekt är representerad genom den Heliga Jungfru Maria, vars kärleksfulla omsorg om alla kvinnor och barn och om alla som lider, berikar vår Herre Kristi gudomligt prästerliga verksamhet. Den framträder på jorden genom vårt erkännande av livets helighet och visar sig i det mänskliga moderskapets offer och kärlek, som framkallar vår djupa vördnad och respekt.
Utdrag från Liberala Katolska Kyrkans "Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.
Enhet med alla religioner
Liberala Katolska Kyrkan tror att det finns en kärna av läror och mystisk erfarenhet som är gemensam för alla religioner och som inte kan påstås vara någons speciella egendom. Liberala Katolska Kyrkan är verksam inom kristendomens område och betraktar sig som en klart kristen kyrka, men anser inte desto mindre att de övriga stora världsreligionerna är gudomligt inspirerade och att de alla är utflöden från samma källa, om än olika religioner framhäver olika sidor av samma grundtankar. Somliga aspekter av dessa kan temporärt falla i glömska. Grundlärorna vilar på sitt eget inneboende värde. De utgör den sanna katolska tro som är katolsk emedan den är framställningen av allomfattande principer i naturen.
S:t Augustinus skrev:
”Det som vi nu kallar den kristna religionen existerade hos våra förfäder och har inte saknats från människosläktets begynnelse till stunden för Kristi ankomst i köttet från vilken tid den sanna religionen, som redan fanns, började kallas kristen” (Retract. I, XIII:3).
Samma princip innefattas i den välkända förklaringen av S:t Vincent av Lerins: ”Id teneamus quod ubique, quod semper, quod ab omnibus creditum est: hoc etenim vere proprieque catholicum”, (”Låt oss hålla fast vid det som överallt, alltid och av alla varit trott, ty detta är sannerligen och rätteligen katolskt.” (Commonitorium kap. 2 (4).)
Liberala Katolska Kyrkan söker följaktligen inte omvända människor från en religion till en annan.
Utdrag från Liberala Katolska Kyrkans "Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.
Vad kan Liberala Katolska Kyrkan ge dig?
Kyrkan kan ge dig de sju sakramenten; Dop, Konfirmation, Nattvard, Vigsel, Absolution, De Heliga Ordinationerna och Den Heliga Smörjelsens Sakrament.
Mässan är kyrkans viktigaste gudstjänst, där nattvardsbordet alltid står öppet för alla, oavsett deras tro. Mässan ger möjlighet till att mottaga och sprida ljus och kraft i världen, samt genom Nattvardens sakrament att bygga upp din energikropp och styrka din kontakt med den andliga dimensionen.
• Läkegudstjänsten styrker dit inre väsen, och därmed också din fysiska kropp. Den renar och beskyddar den emotionella och mentala delen av dig, dvs. ditt känslo- och tankeskikt.
• Den Sakramentala Välsignelseandakten (Benediction) utsänder en mycket stark välsignelse över världen, och den fungerar som en form av musikmeditation.
• Välsignelse av smycken och andra ting samt välsignelse av hemmet.
Tillsammans etablerar vi kontakten med det gudomliga och uppbygger det andliga templet. Tillsammans deltar vi med de inre världarna i att sprida styrka och välsignelse över jorden.
Liberala Katolska Kyrkans förnämsta uppgift är att noggrant förvalta och vidareföra den sakramentala kraften från den gamla tiden till den nya, och att inspirera den enskilda människan till att se, att det är i vårt eget inre vi finner Kristus, Kristus-i-Oss. Invigningens väg är vår egen väg. Kristi exempel kan användas som en vägvisare och som en symbol, men i realiteten är det inne i vårt eget inre, som invigningens resa påbörjas, och det är här det hela äger rum. Detta skeende kan ingen religion eller kyrka ha monopol på.
Liberala Katolska Kyrkans alternativa Trosakt*
”Vi tror att Gud är Kärlek och Makt och Sanning och Ljus; att fullkomlig rättvisa leder världen; att alla hans barn en dag skall nå hans fotapall, hur långt på vilsna vägar de än må vandra. Vi tror på Guds faderskap och människornas broderskap; vi vet vi tjänar honom bäst, när bäst vi tjänar våra medmänniskor. Så vilar hans välsignelsee över oss och frid evinnerligen. Amen.”
*Kyrkan använder sig av denna Trosakt såväl som den Nicenska Trosbekännelsen, vilken är gemensam för flertalet av de kristna kyrkorna i världen.
Lärosammanfattning
1. Liberala Katolska Kyrkan förkunnar Guds existens; oändlig, evig, översinnlig och inneboende. Han är det Ena Väsendet från vilket alla existensformer härstammar. ”I Honom är det som vi lever och rör oss och är till”, (Apg 17:28).
2. Gud manifesterar sig i sitt universum som en Treenighet, vilken i den kristna religionen kallas Fader, Son och Helig Ande, Tre Personer i en Gud, av samma väsen, samma Evighet; Fadern orsaken till allt; Sonen, Ordet som blev gjort till kött och bodde ibland oss; Den Helige Ande Livgivaren, inspirationskällan, heliggöraren.
3. Människan är en förening av ande, själ och kropp. Människans ande, gjord efter Guds avbild, är till sitt väsen gudomlig. Därför kan hon inte upphöra att existera; hon är evig och hennes framtid är en, vars härlighet och glans är utan gräns.
4. Kristus lever ständigt som en mäktig andlig närvaro i världen, ledande och upprätthållande sitt folk. Den gudomlighet, som var manifesterad i Honom är gradvis under framträdande i varje människa, „tills vi alla kommer fram till enheten i tron, och i kunskapen om Guds son, blir fullvuxna och når en mognad som svarar mot Kristi fullhet“, (Ef. 4.13).
5. Världen är skådeplatsen för en ordnad plan, enligt vilken människans ande, genom att hon upprepade gånger uttrycker sig själv under varierande levnadsvillkor och erfarenheter, ständigt utvecklar sina krafter. Detta andliga framträdande äger rum under en okränkbar lag om orsak och verkan. ”Vad människan sår, det skall hon också skörda”, (Gal 6:7). Hennes göranden och låtande i varje fysisk inkarnation bestämmer i stor utsträckning hennes erfarenheter efter döden i den mellanliggande dimensionen (eller reningens värld) och i den himmelska världen/dimensionen, och påverkar i hög grad förhållandena vid hennes nästa födelse. Människan är en länk i en vidsträckt livskedja, som sträcker sig från det högsta till det lägsta. Så som hon hjälper dem som står lägre, så får hon hjälp av dem som står ovan henne på livsstegen, sålunda erhållande en fri nådegåva. Det finns ett De Heligas Samfund av rättfärdiga, fullkomnade människor eller helgon, som hjälper människosläktet. Det finns en ordnad skara av styrande änglar.
6. Människan har etiska plikter mot sig själv och andra. ”Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. Detta är det största och första budet. Därnäst kommer ett som är detta likt: Du skall älska din nästa såsom dig själv. På dessa två bud vilar hela lagen och profeterna”, (Matt 22:37-40).
Det är människans plikt att lära sig urskilja det gudomliga ljuset inom sig själv och andra, det ljus ”som upplyser alla människor” (Joh 1:9).
Emedan människorna är Guds barn, är de systrar och bröder och oskiljaktigt sammanlänkade; det som skadar den ene, skadar hela brödrakretsen. Således har människan en plikt mot Gud både inom sig själv och andra; för det första, att ständigt sträva att leva upp till det högsta i henne, varigenom det blir möjligt för Gud inom henne att komma till ett alltmer fulländat uttryck; för det andra, att erkänna broderskapets faktum genom oupphörlig strävan mot osjälviskhet genom kärlek, hänsyn och tjänande gentemot sina medmänniskor. Att tjäna mänskligheten, hysa vördnad för allt liv och offra det lägre självet för det högre är lagar för andlig växt.
7. Kristus instiftade olika sakrament genom vilka en inre och andlig nåd ges åt oss genom ett yttre synligt tecken. Det finns sju kyrkobruk som kan räknas som sakrament, nämligen Dopet, Konfirmationen, Den Heliga Eukaristien (mässan), Avlösningen, den Heliga smörjelsen, Äktenskapet, och de Heliga Ordinationerna. Läran om dessa sakrament är i tillräcklig utsträckning framställd i Liberala Katolska Kyrkans liturgi. Kristus är det levande överhuvudet i den kyrka som Han grundat och Han är den verklige utdelaren av alla sakrament.
Eftersom Liberala Katolska Kyrkan välkomnar till medlemskap alla som söker sanning, kräver den inte, att dess medlemmar i varje detalj accepterar denna Principförklaring och Lärosammanfattning. Den må emellertid anses utgöra Liberala Katolska Kyrkans särskilda bidrag till det kristna tänkandet.
Biskoparna i Liberala Katolska Kyrkan är beredda att till ordination antaga endast de kandidater som finner sig stå i allmän överensstämmelse med denna Principförklaring och Lärosammanfattning.
Utdrag från Liberala Katolska Kyrkans "Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.