Vår tro
En kristen kyrka där andligheten är central
Kyrkan förenar den katolska trons djup med full frihet i tolkningen av trosbekännelser, heliga skrifter och tradition.
Tro
Kyrkans grundläggande tro
Liberala Katolska Kyrkan är en kristen kyrka baserad på andlig visdom, inre förståelse och den gudomliga visdomstraditionen. Kyrkan hävdar att:
- Människan är gudomlig. ”Vet ni inte, att ni är ett Guds tempel, och att Guds Ande bor i er” (1 Kor. 3:16).
- Människan kommer genom flera efterföljande liv här på jorden att gradvis nå fullkomlighet.
- Människan står till ansvar för sina handlingar, känslor, tankar och idéer, alltså lagen om orsak och verkan: ”Ty, vad en människa sår, det skall hon också skörda” (Gal. 6:7).
- Döden är inte slutet på livet, men en födelse in till ett långt rikare liv, där vi först genomgår en rening, innan vi träder in i himmelsvärlden för att assimilera och omvandla all vår strävan till egenskaper, som vi sedan föds med i en senare tillvaro.
Människan är ett led i en lång kedja av liv, som sträcker sig från det lägsta till det högsta. Liksom hon hjälper dem som står under henne, blir hon också hjälpt av dem som står över henne på livets stege, och mottager därmed en fri nådegåva. Det finns ett samfund av helgon, rättfärdiggjorda, fullkomliggjorda människor, även kallade de heliga, som hjälper mänskligheten. Det finns en ordnad skara av tjänande änglar.
Teologi
En teologi som bygger på den gudomliga visdomen
Människan, som till sitt väsen är gudomlig, kan slutligen lära känna den gudom vars liv hon delar och genom att gradvis under successiva liv utveckla de gudomliga förmågor som är förborgade i henne, kan hon tillväxa i kunskap om universum, som i sig självt är uttrycket för det gudomliga livet. Denna väg att närma sig den gudomliga sanningen har sedan Ammonius Sakkas’ tid i 3:e århundradet e.Kr. kallats teosofi och är densamma som de hinduiska Upanishadernas urgamla Brahmavidya eller buddhisternas dhyana (kinesiska Ch’an, japanska Zen). Den har sitt fulla stöd i den Heliga Skrift. Termen ”teosofi” har ständigt framträtt i den religiösa tankevärlden såväl i Öst som Väst och den innebär inte endast mysticismen, utan också den eklektiska (sammanställande, utväljande) filosofin, som står att finna inom all religion.
Vid utformning av denna samling trossatser och etiska principer intager Liberala Katolska Kyrkan i vissa avseenden en särställning bland de kristna kyrkosamfunden. Den kristna kyrkan har i alla tider innehållit skiftande tankeskolor. De medeltida skolastikerna, som systematiserade teologin i den västerländska kyrkan, följde Aristoteles metod, men de tidigare bland kyrkofäderna med filosofisk inriktning var platonister, och utan att underskatta det skolastiska systemets klarhet och precision har Liberala Katolska Kyrkan mycket gemensamt med den kristna traditionens platonska och neo-platonska skola.
Gudsbild
Gudomens feminina aspekt
Liberala Katolska Kyrkan erkänner inom Guds Faderskap en gudomens modersaspekt som frambringar och när allt skapat liv. Denna aspekt är representerad genom den Heliga Jungfru Maria, vars kärleksfulla omsorg om alla kvinnor och barn och om alla som lider, berikar vår Herre Kristi gudomligt prästerliga verksamhet. Den framträder på jorden genom vårt erkännande av livets helighet och visar sig i det mänskliga moderskapets offer och kärlek, som framkallar vår djupa vördnad och respekt.
Utdrag från Liberala Katolska Kyrkans ”Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.
Skrift
Heliga skrifter
Liberala Katolska Kyrkan lär att den Heliga Skrift inte är ordagrant eller alltigenom inspirerad, utan endast i allmän bemärkelse. Kyrkan anser att den innehåller mycket som är gudomligt inspirerat och att det vid sidan av vad som är bokstavligt sant även finns annat som, såsom Origenes lärde, kan förstås allegoriskt och symboliskt. Den inser att Gamla Testamentets böcker är av växlande värde.
Kyrkan menar att det finns vittnesbörd om förekomsten av den högsta inspiration också i andra skrifter. Till och med kan det sägas, att kunskapen om Österns religioner och psykologi, som i ökande utsträckning har blivit tillgänglig, kastar mycket ljus över tolkningen av kristen lära.
Kyrkan betraktar den Heliga Skrift, trosbekännelserna och kyrkans traditioner som de medel med vilka Kristi lära har fortplantats till Hans efterföljare. Den lägger inte in någon föreställning om bokstavlig ofelbarhet i dem. En stor del av Kristi ursprungliga undervisning har utan tvivel gått förlorad och annat har fördunklats under tidernas lopp. Det som återstår är ett ovärderligt arv att vårdas med kärleksfull omsorg och vördnad.
Utdrag från Liberala Katolska Kyrkans ”Principförklaring och kort Lärosammanfattning”.
Frihet
Tankefrihet
Medlemskap i de flesta kristna kyrkor bygger på omfattande av en gemensam tro. Ofta råder stor skillnad mellan den reflekterande människans verkliga trosuppfattning och den officiella bekännelse som man förutsätter att hon omfattar. Sådan motsägelse leder till undertryckta tvivel eller hyckleri och tenderar att hämma den fria tankeverksamheten.
Liberala Katolska Kyrkan lämnar sina medlemmar frihet i tolkningen av trosbekännelser, heliga skrifter och traditionen samt av dess liturgi och lärosammanfattning. Den begär endast att olikheter i tolkning skall uttryckas på ett höviskt sätt. Den intar denna attityd inte på grund av någon likgiltighet inför vad som är sanning, utan för att den anser, att tro bör vara resultatet av individuella studier eller intuition. En sanning är inte en sanning för en människa, och en uppenbarelse är inte en uppenbarelse för henne, förrän de blivit hennes egen sanning och uppenbarelse. Allteftersom en människa växer andligen kommer hon att växa ifråga om förnimmelse av sanning; ingen läpparnas bekännelse, intet förståndets ytliga instämmande kan ersätta denna växt. Kristus åsyftade helt visst att Hans religion skulle vara kärlekens och frihetens religion, som skulle hjälpa människorna på deras många stadier längs den andliga mognadens väg.
Trosakt
Trosakt och lärosammanfattning
”Vi tror att Gud är Kärlek och Makt och Sanning och Ljus; att fullkomlig rättvisa leder världen; att alla hans barn en dag skall nå hans fotapall, hur långt på vilsna vägar de än må vandra. Vi tror på Guds faderskap och människornas broderskap; vi vet vi tjänar honom bäst, när bäst vi tjänar våra medmänniskor. Så vilar hans välsignelse över oss och frid evinnerligen. Amen.”
Kyrkan använder sig av denna alternativa Trosakt såväl som den Nicenska Trosbekännelsen, vilken är gemensam för flertalet av de kristna kyrkorna i världen.